Amateur Love

Söndag

2008-11-09T12:46:00.002+01:00

Jobbat två halva veckor och fyra dagar denna vecka. Nästa vecka blir det fem dagar nine-to-five. Annars inget nytt.

IT-konsult

2008-10-25T23:48:00.004+02:00

Har förresten jobbat 2.5 dagar nu, och insett att jag officiellt kan kalla mig för IT-konsult. Vuxenpoäng? Och min första helg på väldigt länge som jag inte varit ute och supit ner mig. Det känns fucking great. Exakt en månad till min första riktiga löning.

The Loyal

2008-10-25T23:28:00.006+02:00

Tiger Lou. Sitter på bussen hem från skolan, tvåan på gymnasiet, snöslask ute, The Loyal i lurarna på min gröna iPod Mini. Elsa. Instängd i mig själv. Tre tysta år.

Lunchade med P igår, jag avundas henne ibland, hennes självständighet kanske, eller "passion", jag vet inte riktigt, men det är något med henne. W kom hit med 400 kronors-champagne på kvällen, jag hade köpt billigt mousserande, av en slump, samma tanke men mindre insats. Vårt förhållande i ett nötskal.

Down Home, Back Then

2008-10-14T11:29:00.002+02:00

Fick jobbet, hon ringde och sa att vi ska skriva på papper och sånt senare idag och att jag börjar på måndag klockan nio. Jävligt skönt. Skulle vara halvtid i början men förmodligen med en hel massa extra, så i stort sett heltid. Hoppas jag får lönen jag tänkte också. Ah, bra dag idag.

Smart, Lättlärd, Självständig

2008-10-10T17:19:00.003+02:00

Jobbintervjun gick bra tror jag, de har en till sökande som de ska träffa på måndag, så efter det får jag nog besked. Jag borde sagt självständig förresten. Hatar de där personliga intervjufrågorna. Jävla sätt.

Middag med W igår, promenerade ner till stranden, satt där en stund, sen hem, lite te, lite hångel, sen fick hon gå hem för jag ville vara utvilad till intervjun. Hon frågade om jag hade sagt till någon att vi setts förut, hon hade inte det.

Chewed Up

2008-10-08T11:09:00.004+02:00

Sov hos W två nätter, inte nån jätteångest efteråt, mest likgiltig bara. Vi ska ses igen imorgon kväll.

Vet inte vad jag ska skriva. Inget händer. Väntar på att de ska ringa från jobb-grejen. Bla bla bla.

Nu ringde de precis när jag satt och skrev, ska träffa dem på fredag vid 10. Blir nog bra. Anledning att W inte kan sova över imorgon, eftersom jag måste vara utvilad då.

Jaja, supa ikväll nog. Ska ut och cykla lite snart, handla och sånt.

What A Twist!

2008-10-05T03:49:00.002+02:00

W ringde, som svar på mitt SMS, som jag med stor möda skickat genom att Eniro:a hennes namn och velat i minst en timma, eftersom jag hade tagit bort hennes nummer. Så nu ska jag tydligen åka och träffa henne, och se på soluppgången, och jag vet inte varför eller vad jag förväntar mig få ut av det, eller vad hon förväntar sig få ut av det, eller hur någon människa någonsin skulle kunna hålla med mig om att det här är en bra idé överhuvudtaget.

Dessvärre är det här ett tillfälle då jag vill ha henne tillbaka, och hon lyckades träffa det. Jag kan inte göra något, trots att jag är medveten om att jag kanske inte kommer hålla med mig själv om ett antal timmar eller dagar. Vi får se.

You Old So-And-So

2008-10-04T06:58:00.003+02:00

Glömde skriva igår, la mig vid 17, tänkte bara sova en stund, men sov längre, och nu är jag vaken och inte så trött. Jobbintervjun gick bra, ska skicka in mina betyg och referenser idag tänkte jag, sen ska det mötas med företaget och sådär. Fast bara deltidsjobb, men borde nog klara mig på det. Hursomhelst verkade hon väldigt positiv, jag var asnervös innan, mådde illa. Sen släppte det såklart så fort jag hälsat på henne, precis som förra gången.

Den där känslan när man går ut från byggnaden och är nöjd med sig själv, fast det känns som att man bara gick på autopilot. Höstkyligt ute, men sol och lagom varma kläder, man promenerar lugnt till Slussen, tänder en cigg, ler för sig själv.

Ikväll får det nog bli lite supa av, hoppas något kul händer, något ovanligt, och hoppas jag inte blir tvungen att genomlida en kväll med V och M. Fast det tror jag inte jag skulle utsätta mig för. Oh, well. Ska kanske försöka sova lite nu så man är pepp sen.

The World Is My Playground

2008-10-02T20:59:00.002+02:00

Jobb-erbjudande-samtalet väckte mig förresten vid tio, men det gick bra, intervju imorgon, jag borde vara mer nervös än jag känner mig, det kommer nog. Legat till sängs hela dagen, bara ätit en macka. Igår känns som en brytpunkt, kan nu garanterat ge upp på V, känns som en mindre sak att tänka på, och nu kanske ett jobb, i stan, som låter intressant, heltid. Lose some, win some. Så att säga.

Kanske en ny period av personlig utveckling och motivation, istället för olycklig kärlek och begynnande alkoholism. Hoppas nästan det.

Morrn

2008-10-02T10:31:00.002+02:00

Man vaknar med en dunkande huvudvärk, upp, dricka vatten, känns bra, inga cigg kvar, vill ändå inte röka nånsin igen, som vanligt. P mådde för dåligt för att ens gå in, resten hängde på ändå, vart rätt kul. Hängde med en viss tjej jag alltid brukar träffa där, hon kanske får sin egen bokstavsförkortning snart, who knows. Man kollar Skickat, ser att det senaste är något man minns, och det enda innan det är en SMS-biljett till SL, bra, inga pinsamheter. Man kollar Utkast, för det är 11 istället för det vanliga 9 där, en är "HA", SMS-biljett. Andra är, ja, nedan. Tur jag inte skickade det iallafall. Ibland får man ha den turen, men man måste uppskatta det när man väl har den, för det är inte ofta.

SMS-utkast 2008-10-02 04:04

jag älskar dig fortfarande. jag hatar mig själv för vad jag gjorde.

Relieved

2008-10-01T19:23:00.002+02:00

Så får jag SMS av P bara sekunder senare, hon mfl. ska ut ikväll också, samma ställe. Kan nog bli en bra kväll ändå. Saknat henne. Trots att hon ju har pojkvän som jag inte heller har så mycket för, eller snarare att han inte har så mycket för mig, så.

Jaja, dags att downa ett par öl nu innan man måste glida. Hoppas inte mitt potentiella jobb-erbjudande får för sig att ringa imorgon innan 12. För då är jag inte vid medvetande.

Chaos And Despair

2008-10-01T19:10:00.005+02:00

Jaha, så nu har V officiellt pojkvän, i form av M. Känner för att dö just nu. Skulle gå ut ikväll, dessutom med hennes bror, och nu kommer det bara bli ett jävla töcken av depp. Jag ska dra tequila-shots och vakna så jävla bakis som jag aldrig någonsin varit innan. Sen ska jag nog inte kontakta henne om inte hon specifikt kontaktar mig. Och aldrig umgås med henne, eller någon, om M är med. Har förövrigt aldrig gillat hans sätt.

All I Ever Wanted Was A Really Fat Contract

2008-09-30T07:37:00.004+02:00

Lyckades sova lite längre inatt, somnade nog ganska direkt vid 21, vaknade först vid två, men somnade om och vaknade vid 5:30. Får se till att hålla mig vaken längre idag. Måste handla, 76 kr kvar på kontot, blir mjölk, bröd, ost och inte så mycket mer. Sanslöst tråkigt att vara fattig. Speciellt när man är så omotiverad att göra någonting åt det.

Silar pengar ur mitt bosparkonto, lite grann i taget när det behövs, men många bäckar små. Får egentligen inte ta pengar därifrån enligt mitt kontrakt, måste fortsätta spara där sålänge jag ska bo kvar. Men har nog plockat ut 3000 kronor sen i maj, och ingen har hört av sig. Är nog mer än så t.o.m, men vill nog inte veta. Hursomhelst över 20 000 kvar, så det klarar sig nog ett tag.

Idag är en sån dag jag känner för att, direkt när jag gått upp, ta på mig morgonrocken, gå ut på balkongen och ta en morgoncigg. Det är inte ofta, men det händer.

Our Ideological Entrenchment

2008-09-29T20:29:00.003+02:00

Kunde inte sova mer än tre timmar igår natt, vaknade vid halv fyra, somnade inte om, gick upp och kollade på nattens nedladdade TV-serier. Så nu är jag skittrött och kan knappt hålla ögonen öppna, tänkte sova nu efter Family Guy. Insåg förresten att jag inte höll ett-inlägg-per-dag-regeln nu i helgen, men var ju knappt hemma något, så det får bli ett undantag.

Vembryrsigingensomläserändåtjaågodnatt.

Empty Beds And Lonely Dinners

2008-09-28T17:05:00.004+02:00

Öl i fredags, träffade två från min gymnasieklass, sov med V, fast hennes kompis sov i samma rum. Skulle till landet på lördagmorgonen, vaknade av mitt alarm, kände mig rätt bra, tog ett glas vatten, öppnade fönstret, tände min sista cigarett, satt i fönstret och rökte medan de andra vaknade till. Sen slog det till, som från ingenstans, den där känslan av att man kommer spy om man inte intar liggande position inom fem sekunder. Lägger mig på golvet med nåt mjukt som kudde, blundar, somnar direkt, drömmer en skitkonstig dröm som jag fortfarande inte lyckats komma ihåg. V puttar till mig så jag ska vakna, jag flippar ur fullständigt, flyger upp och kastar mig runt, slår huvudet i bokhyllan, skakar. Helt galet.

Sen la jag mig och sov lite till i sängen, kom upp en eller två timmar senare, mådde bättre men inte direkt bäst. Lyckades få i mig en halv knäckemacka, tog mig hem med tuben. Varje gång tåget saktade in kände jag att jag var tvungen att gå av och ta frisk luft, men jag bet ihop, gick av en station innan jag behövde och promenerade sista biten.

Satt i bil i nån timme, sen väl framme käkade vi mackor och drack varm choklad. Tog upp båten, åkte hem igen. Åt thai, degade framför kunskapskanalen, halvsov, folk försökte få med mig ut men jag orkade inte, oväntat SMS från ett visst Arvika-ragg, svarade men fick inget svar tillbaka, oh well. SMS från P, hon är bortrest sen i torsdags, minns att jag fylle-SMS:ade henne inatt, läste mitt meddelande, inget väldigt pinsamt.

Så nu, äntligen tillbaka i min lägenhet, och det enda som jag hade planerat att få ut av den här helgen var en cykelpump, som jag faktiskt fick med mig från landet, men glömde hos mina föräldrar idag när jag åkte. Klarade förövrigt hela helgen på endast ett klipp i bussremsan, gäller att tima spärrvaktsbyten och lunchraster.

I Ran Away From Good

2008-09-25T14:50:00.003+02:00

Har nu inte sovit sedan jag gick upp för ca 23 timmar sedan. Tvättat alla mina kläder, dock inte tagit tag i planen, måste styra upp min cykel eller skaffa SL-kort först. Ska förbi hemma på lördag och sno cykelpump. Nu har jag ett schema jag tänkte börja följa, en skiss över dagen, så att jag ska lyckas hålla mig till nånslags normalitet.

Kl.
7-9: Gå upp, max 30 min snooze.
7-11: Frukost, dusch, bestämma vad som ska ätas till middag.
12-14: Ordentlig lunch.
16-17: Handla, om det inte redan gjorts.
18-19: Middag.
22-24: Sov.

Dessutom har jag bestämt att jag ska gå ut och gå minst 30 minuter varje dag, sluta bara äta mackor till lunch, och röka max tre cigg per dag, dock knappt rökt något den här veckan, i genomsnitt kanske en per dag.

Nu ska jag bara hålla mig vaken till 22 sen borde allt ordna sig.

Holding Your Beating Heart

2008-09-24T22:38:00.003+02:00

Ännu en fullständigt händelselös dag, sov till typ 17, fast jag hade tänkt dygna eftersom jag inte kunde sova. Nu måste jag dygna inatt istället, ska passa på att tvätta lite också. Faktiskt inte haft något sug efter att gå ut och dricka eller nåt sånt, känns rätt skönt. Blir att göra kaffe nu så man håller sig vaken, och sträckkolla The West Wing. Sen dra härifrån vid 8-9 på morgonen och sätta igång. Ingen tid att förlora.

Nära två dagar i rad att jag missat ett-inlägg-per-dag-regeln, men händer ju ingenting värt ändå. Sigh.

I'll Be Around To Grow

2008-09-23T23:40:00.003+02:00

Vart inte av att börja min plan idag heller, sov för länge. Kan inte sova om jag lägger mig för tidigt och då sover jag senare på dagen istället, och om jag lägger mig för sent sover jag bort hela morgonen och dagen. Kul grej.

Mamma skulle kommit över på middag, men blev inte av, fast jag fick iallafall en del städning gjord.

Försökte göra det till ett mål att minst skriva en post om dagen här, men det här har varit en väldigt händelselös dag och kväll. Har kollat på The Big Bang Theory, Heroes och How I Met Your Mother. Skönt att lite TV-serier har börjat igen, så man har något att göra.

Show Your Teeth

2008-09-22T23:49:00.003+02:00

Jag har kvar det där ljuset som jag hittade på IKEA, det enda gröna tjocka stearinljuset som fanns kvar, perfekt mörklimegrön. Doften av det påminner mig om V, för jag köpte det någon dag innan jag hade tänkt bjuda hem henne på middag, men det blev inte av, jag minns inte ens varför, jag tror inte hon svarade. Sen dess har jag inte velat tända det, så det står orört, det var ju för henne på något sätt.

Gjorde havregrynsgröt idag för första gången på länge. Kom på att jag inte hade mjölk så vart tvungen att dra till affären och göra av med mina sista pengar. Får lite pengar imorgon dock, och sen mer på torsdag, så det löser sig. Min inkomstplan ifall att jag inte fixar jobb är på ca 21-25 dagar, och jag har inte ens börjat. Men jag tror det kan funka. Och jag tror att jag är redo att börja imorgon. Krävs dock en del kringresande, och bör göras på dagtid, och jag har inget busskort, vi får se hur det går.

To Town And Back Again

2008-09-22T09:30:00.003+02:00

Vaknade vid 5-tiden, kunde inte somna om.

Lyssnar på Euros Childs nya höstalbum, med den passande titeln Cheer Gone, tänker på W. Svårt när låtarna heter sånt som Her Ways, My Love Is Gone och Always Thinking Of Her. Fucking depp. Det blir en ensam höst. Fick åter suget efter att åka tillbaka till New York, och lite mer motiverad att faktiskt sätta igång och jobba ordentligt. Ska ju ha råd med Berlin snart också, hälsa på K. Kanske finns hopp där ändå.

Dragit på mig nån jävla förkylning också. Värdelöst.

But I Can't Get Through

2008-09-21T23:17:00.000+02:00

Kusinmiddag idag, god mat och vin, samma tröttsamma samtalsämnen. Hemma vid halv nio.

Drömde på lördagsnatten att jag gick ut och festade trots allt. Hamnade på någon fest som tydligen var precis granne med mig, fast det var bara en känsla, att området kändes bekant, som om det var hemma. Av någon anledning hade jag min bärbara dator med mig, det dracks, minns inte vad. Jag kände mig vinglig, sådär som när man känner att man håller på att tappa kontrollen, och jag konstaterade att "nu börjar min minneslucka, see you on the other side!". Och det gjorde den.

Jag vaknar i drömmen, allt är lugnt, alla verkar sova, det står våningssängar i rummet, två-tre stycken, jag tror först att jag är hemma, men det är bara snarlikt på något sätt. Jag sätter mig upp, reser mig, känner efter, verkar må bra. Folk börjar vakna, jag går och letar upp mina saker, kollar hur många cigg jag har kvar, hittar min tändare. H och en annan polare vaknar också, vi bestämmer oss för att glida därifrån, mot tunnelbanan.

Funderar på att jag borde tända en cigg, men plötsligt börjar det ösregna. Vi springer, vi är på nåtslags torg, det är en trappa ner, jag halkar på de våta trappstegen och ramlar. Vaknar. Somnar om.

Drömmer att jag sovit hemma hos mina föräldrar, min syster är där. Jag märker att mitt nästintill obefintliga skägg har växt ut, tjockt svart krulligt. Vart lite besviken när jag vaknade. Kan nog kopplas till att jag råkade surfa in på en skäggodlarsida häromdagen.

Klottra Slagord Med Näsblod

2008-09-20T18:41:00.003+02:00

Givetvis orkade jag ändå inte till bolaget, och givetvis hörde någon oväntad av sig, P. Men vem bryr sig. Jag mot världen. Ensam hemma en lördagkväll. Jag och min blogg.

När jag sen vaknade 20 år senare
Satt jag och stirrade på åkrar och himmel
Tänkte att visst var det där lite viktigt en gång
Det är ändå ett kort liv för att vara så långt

Tiden går för fort. Det skrämmer mig.

How Passionate Can Kisses On Commuter Trains Be?

2008-09-20T14:05:00.004+02:00

Det slog mig att jag nog ska stanna hemma idag, vårda mig själv, vara pigg imorgon, pepp på en ny vecka, inte vara bakis på kusinmiddagen. Sen slog det mig att det kanske är bäst att vara förberedd iallafall, om nu någon som jag verkligen inte kan säga nej till att träffa hör av sig. Kanske N, även om det vore väldigt konstigt. Kanske K, även det ganska otroligt. Eller kanske V; men det vore högst väntat, och kanske inte sådär jättespännande.

Fast vadå. Pre-emptive Systembolagsbesök är det väl inget fel på. Jag ska ju antagligen inte dricka upp det ändå, bara ha det på lager. Vi säger så.

I'm The Avalanche

2008-09-20T13:42:00.002+02:00

Attackväcks av att min mobil ringer, ca 22 minuter innan mitt alarm går av. Alarmet som jag såklart satte för att det är lördag, och om jag inte ser till att sätta ett alarm minst två timmar innan bolaget stänger så kommer jag inte orka pallra mig dit. Speciellt nu när min cykel har punktering och mitt SL-kort har gått ut, så jag måste gå hela vägen dit.

Kollar utgående samtal; jag försökte ringa in svar på min jobbansökan klockan sex imorse. När jag satt på Slussen och var onykter och skrattade för mig själv. Tur att ingen svarade.

Desolate. Silent. Always.

Busy. Radiant. Always.

Vad underbart det är att man kan vara såhär äckligt bloggig av sig när man inte bryr sig om vem som läser, dra in lite låttexter spontant mitt i ett inlägg, för det är klart att alla vill veta vad jag lyssnar på precis just nu. Men jag tänker såklart inte säga vad jag lyssnar på, jag tänker bara förmoda att ni såklart känner till det där lilla obskyra indiebandet från Täby som sjunger om en inuit som börjar på n. Google it, motherfuckers.

You've Got Lips I Could Spend A Day With

2008-09-20T07:40:00.001+02:00

Jag känner ett oerhört begär efter henne. W, just nu vill jag ha dig tillbaka.

Jag vill bara säga förlåt och tro att allt kan bli bra, bättre. Att allt kan bli du och jag, oavsett vad.

Men älskar jag dig? Jag vet inte. Jag tror det. Men jag kommer kanske inte tro det imorgon, and what kind of love is that? Måste man älska den man älskar hela tiden? Eller räcker det med att älska ibland? Det gör det såklart inte. Hur gärna man än vill tro det. Att det räcker.

Fast just nu, så älskar jag dig, jag skulle göra allt för dig just nu, om du tog mig tillbaka. Jag tror du skulle göra det. Det är kanske det som skrämmer mig mest. Att du och jag bara är en händelse borta. Och den händelsen kan vara något så litet som ett fylle-SMS bestående av kanske mindre än 10 tecken. Hur absurt är inte det?

Jag vill tro att det räcker. Jag vill också tro att jag har fel när jag säger att det inte räcker. Men jag tror inte jag har fel. Helvete. Varför måste kärlek vara så förbannat komplicerat.

Förövrigt; det suger att vara singel, oavsett vad någon säger. Om nån påstår att det är "the good life" att vara singel, så betyder det helt enkelt att de är jävligt ensamma människor i behov av ständig bekräftelse. Och ja, jag har själv påstått det i mina mörkaste fyllestunder, även om jag inte ens då har menat det. Har då varit ständigt medveten om att det är fullständigt värdelöst.

Och det är det. Speciellt nu, när man ligger ensam i sin allt för stora säng. Och bara vill ha någon att hålla om. Sex i all ära, men närhet är vad man saknar. Inget sex kan ersätta det.

There's Money On The Line

2008-09-20T07:28:00.002+02:00

Lycka.

Visst kändes det plågsamt att plåttra ner mina tankar i det där känslomässigt laddade häftet som jag fått av W, och som jag burit med mig i min väska ända sedan jag fått det. Men, ja, vem bryr sig i den stunden, då man har något asvärt att anteckna och inte har någonstans att skriva ned det annat än just detta häfte.

Det jag antecknade; centrum för all min ångest, Slussen, jag sitter och skrattar för mig själv, folk måste tro jag är galen. En av de som hänger här för skojs skull, för att gotta sig i morgonsvenskarnas parad. Men jag är bara en "great big phony", en låtsasmorgonmänniska påväg hem från en urspårad efterfest, klockan är strax sex på morgonen.

Jag har nästlat mig in i eran yrvakna lördagsmorgon, utan att ens vilja vara här. Det första jag tänker på är såklart W, och det där jag funderade över på onsdagsnatten, att jag skulle åka hem till henne, och vänta utanför hennes port när hon skulle till jobbet, och ge mig själv till henne, ge upp allt hopplöst på-låtsas-jibber-jabber och bara vara. Hon och jag.

Sen insåg jag att hon inte ens jobbar på lördagar, och så skrattade jag för mig själv, och log mot min spegelbild i tågfönstret. I all min självgodhet, och tänkte att nu fan har jag överlistat hela jävla systemet. Den självgodhet som bara kommer efter en hel fredagkväll utan ett enda fylle-SMS och utan några som helst onödiga känslomässiga blottningar.

Inte för att jag inte blottade mig känslomässigt, men det var för V och verkligen inte onödigt. Vill jag tro. Jag har fortfarande hopp för henne, inte för mig och henne, men för henne. Fast hon måste öppna sig för andra, släppa in lite känslor i sitt liv.

Dream On, Wildhead

2008-09-19T15:33:00.003+02:00

Jag har nu insett det underbara i att ta med sig laptopen in på toaletten. Så se fram emot fler "bruna" inlägg som det här.

Drömde att jag var på någon slags släktmiddag, men en massa av mina vänner vär där, och folk hade med sig sina datorer. Någon planerade att vi skulle LAN:a, snart, men inte precis nu. Jag skulle ringa ett viktigt samtal angående ett jobb, men fick inte en lugn stund. Någon ringde mig, en tjej, som ringde för någon Niklas, och undrade hur det blev med LAN:et och var det skulle vara nånstans. Jag sa att det nog blir hos mig, och säkert redan idag, sen blev det för mycket liv runtomkring mig så jag skulle försöka ta mig till balkongen, men när jag kom dit var hon inte kvar i luren.

Ska precis ringa mitt viktiga samtal när min farbror kommer ut, och min kusin, fast det såg inte alls ut som min kusin. Sen kommer ännu en kusin ut, min farbror hänger med en hand från utsidan på balkongräcket, med mobilen i andra handen. Jag går in till köket, där är mamma och någon annan och lagar mat. Klagar på att alla stör och att jag måste ringa ett samtal. Vaknar.

Snoozar kanske 4-5 gånger, somnar om, ny dröm. Jag drömmer att W ligger bredvid mig i sängen, jag vill hålla om henne, men jag vet att jag inte borde. Jag lägger armen försiktigt på hennes sida, hon har ryggen mot mig. Hon tar min hand i sin, och drar mig mot sig. Jag känner hennes kropp, hon för min hand in under sitt linne, jag vaknar. Ensammare än någonsin.

Avläggningsyta

2008-09-19T07:28:00.000+02:00

Sug på det ordet en stund; avläggningsyta. Är det inte underbart. Avläggningsbord, avläggningsyta, avläggningsplats. Ett bord, en byrå, en möbel, fullständigt dedikerad till det konceptet, att man ibland behöver nånstans att lägga saker, såna saker som inte riktigt passar in någon annan stans, och som man kanske kan komma att behöva inom kort, eller kanske om flera dagar. Oavsett när, så vet man att de finns på den där ytan man har gjort tillgänglig, för där la man den ju sist.

Därför benämner jag inofficiellt alla mina möbler som avläggningsytor; mitt skrivbord, mitt soffbord, mitt matbord, min arbetsbänk i köket, den fina IKEA-pallen jag har som står lite sådär seemingly malplacerad halvt mitt i rummet, min soffa, min tvättkorg, mitt improviserade sängbord som består av en gammal TV-möbel som bara har tre hjul med en flyttkartong på. Det i kombination med att jag sällan får lust att diska, och hellre använder upp allt mitt porslin innan jag får nåtslags infall att faktiskt städa upp efter mig, ger mig ett rum fyllt med skitiga tallrikar och glas och tomburkar på alla dessa avläggningsytor.

Men eftersom de är just avläggningsytor så är det ju okej, för vad har man annars avläggningsytor till än att just lägga saker på.

Ja, jag kände för att slänga ut allt jag hade om avläggningsytor (nej jag räknar inte antalet gånger jag använt det ordet i det här inlägget, men informera mig gärna). Nu har vi betat av det temat, check. Nu kan jag gå ut och supa ner mig fullständigt, med gott samvete.

But What's Your Question?

2008-09-19T04:02:00.009+02:00

Tankar kring onsdagen fortsätter, har en känsla av att N dissade mig, så har tagit bort hennes nummer för att slippa ångest över eventuella fylle-SMS. Misstankar om M och V småbekräftade, men har gett upp på henne så det kan gott kvitta, anar dock att nånslags svartsjuka är på gång, fast det kanske bara är hälsosamt.

Jag hade en dröm för ett tag sedan. Jag befann mig i en park nära där mina föräldrar bor, och där jag spenderat mycket tid som liten. Det pågick nåtslags maraton, och jag satt och socialiserade med några vänner. Förövrigt symboliseras vänner i mina drömmar alltid av mina högstadieklasskompisar. På något vis kom det upp att jag var kär i någon som i drömmen hette Katie, och hon skulle springa i maratonloppet. Mina vänner försökte övertala mig att bekänna min kärlek för henne, hon skulle springa förbi oss snart.

Hon kommer springandes, mina vänner ropar efter henne att jag har något att säga. Jag säger till henne att vi väl kan prata senare, att jag inte vill störa henne i sitt lopp, inte få henne ur rytm. Hon stannar ändå, kommer fram till mig, jag säger det. Lättnad, lycka, kärlek. Sen vaknade jag ju såklart, men det var en behaglig dröm trots allt.

Hennes utseende påminde om S från min högstadieklass, som jag förövrigt inte var kär i, men jag är inte helt säker på om det var henne. Hur som helst funderade jag lite över varför hon fick heta Katie i drömmen, när jag vaknat och gått igenom drömmen i huvudet på morgonen tänkte jag direkt på Katie Holmes, som jag väl haft nånslags halv-crush på.

Men jag är tveksam om det verkligen kan ha varit Holmes, vet dock ingen annan Katie. Hoppas bara inte Tom Cruise blir svartsjuk.

I Know Your Answer

2008-09-18T19:43:00.006+02:00

Well, en lyckad onsdagskväll; supa sig redlös, dansa, åka hem själv, gråta över stora beslut som i fyllans ensamhet verkade fullständigt befängda, spontanstarta en blogg, skriva ett pretentiöst kasta-ut-sina-känslor-så-alla-kan-se-inlägg, läsa igenom det tolv timmar senare och inse att jag knappt kan stå för hälften av det, rycka på axlarna och samtidigt inse att ingen förmodligen kommer att läsa det iallafall, men ändå för säkerhets skull försöka rädda det hela genom ett dåligt punktuerat meta-inlägg.

Så kan det gå.

Kan ju säga att det var tur att jag tog bort W:s nummer från mobilen tidigare, för annars hade jag antagligen vaknat upp någonannanstans och inte bara vara bakis som en örn utan även ha en sådär härligt stor och iskall ångest. En sån där som får kroppen att skaka av självförakt.

Och ja jag älskar uttrycket meta, det är synd att man ibland bara får frågande blickar och fiskeassociationer som svar. Man blir liksom lite avskräckt från att använda det.

When Things Go Wrong

2008-09-18T05:32:00.003+02:00

Vetefan vad som händer. Söker desperata råd denna sena timma, men hittar inga värda att nämna. Funderar på att göra något drastiskt. Något helt oväntat. Något utanför min natur. Något ingen skulle förvänta sig av mig. Men jag är såklart tveksam; vem vet vad som skulle kunna hända?

Nu har jag höjt W till de högsta skyarna, satt henne på den högsta av piedestaler. Förvisso kommer det gå över imorgon, men det är väl inte hälsosamt nånstans? Fast går inte kärlek över allting? Går det inte över alla trista klichéer? Går det inte över all självömkan och mitt allmänna förakt för allt levande?

Jag är osäker.

Story of my life.